DeletedUser
Guest
Jaha. Då var vi här igen. 
Tiden går och går. Ibland jobbar den för en, ibland emot en. Oavsett så tänkte jag här nedan göra en paus i foxhole-grävandet och sedan göra vad jag gjort 2 gånger tidigare fast då på rätt dag nämligen basunera ut att stammen Knight’s Creed har passerat ännu ett årsmärke och fira vår 3-årsdag retroaktivt.
Passar samtidigt på att fira att vi har passerat 300 miljoner poäng och EN MILJARD i OB
Vår tvåårsdag förmörkades av split och osämja men ur det mörkret kom ett nytt och fräschare Knight. Sedan dess har vi slagit våra påsar ihop med de sju havens skräck, också kallade deffmonstren från Pirates. Vi kan med stor glädje konstatera att hälsan är god och att rom från smutsiga piratflaskor smakar lika gott som cognac i flaskor från dammiga källarhålor.
Tänker göra det lätt för mig. Istället för att i korta ordalag beskriva våra första tre år(?) i denna värld öppnar jag härmed arkivet och låter var och en som vill läsa den nedtecknade historien om Knights första 2 år göra det. Det är en ganska lång historia så den är på två volymer, en för varje år. Den tredje volymen är den jag just nu kratsar ner med gåspennan i ett solkigt pergamentblad för att berätta för eftervärlden.
Önskar er en trevlig stund framför brasan. Räknar med att en del av er kastar böckerna i densamma utan att öppna dem medan en del kanske tar del av ett tidsdokument som spänner över en epok i V1’s historia. Jag hoppas att det finns anledning att sätta sig ner vid skrivbordet, fatta gåspennan och skriva ytterligare en volym om mindre än ett år.
Knight's Creeds Krönika - Det första året.
Knight's Creeds Krönika - Det andra året.
Så, låt oss då börja historien om det tredje året i Knights liv.
Sedan sist har till slut det Romerska Riket fallit. Dess siste härförare för en anonym men heroisk kamp mot det Södra Kungadömet. Att stammen till slut försvann innan siste man gjorde det kan man, om man vill, tolka som att ingen kan säga att ”Vi besegrade R.E!!” Eller också nöjer man sig med att den är borta och lägger inga värderingar i det. Min värdering är att det Södra Kungadömet har gjort ett fantastiskt jobb från dag ett av det Romerska Kriget och skall ha all credit för sin insats, vet ingen annan som skulle gjort det bättre. Sorry DH men så är det, tror ni håller med mig faktiskt. Dock skall jag inte förringa någons insats för vi kommer aldrig att få reda på vad som hade hänt om det varit 1 vs 1 med någon av de stammar som deltog i nedmonteringen av riket och jakten på lagerkransen från kejsarens huvud. I min värld är det SK som är rättmätiga ägare till den.
Jag saknar K99, Babbeanton, Jajjamen (fast det ryktas att han sitter någonstans och tittar på oss just nu, hans nick försvann jättefort samtidigt som han var glad att vara tillbaka… hmmm?) Då, på den tiden var det enkelt. Du – fiende, du – inte fiende. Nu är schizofreni den vanligaste åkomman känns det som.
Knight seglade till Söderhavet iklädda konservburkar för att slåss mot Piratkompaniets swashbucklers och buccaneers. Det var en spännande resa och troligen den roligaste tvekampen så här långt på V1. Så rolig att vi under resans gång upptäckte att vi gillade varandra. Efter några vilda sjöslag på Pepes Bodega i Port Royal på Jamaica bestämde vi oss helt sonika för att slå våra påsar ihop då vi såg att detta skulle fungera och, voilá, 1+1=3! Värdet i stammen blev större än summan av insatsen. Slutresultat i matchen: Knight och Pirates vann med 1-1. Jag vill tro att tyngden hos de stålklädda sakta men säkert började ge resultat men vi hade antagligen fortfarande hållit på och kivats. Nu har vi förbrödrats istället och Knight har aldrig mått bättre.
Knight tog också ett annorlunda steg när vi proklamerade allmän amnesti hos de fiender som var spridda över kartan och de spelare som en gång slagits mot Knight, R.E och Hellz undantaget då det var pågående konflikter fick alla frisedel då det evinnerliga jagandet på flyktingar i flera år efter att de fientliga handlingarna upphört är så kontraproduktiva mot spelglädjen. Naturligtvis under förutsättning att dessa aldrig mer höjer sin yxa mot Knight, då rivs fribrevet och höga vederbörande kommer att jagas in i nästa århundrade. Jag hoppades på att skapa en trend här men det var bara den ödmjuke svensken som tyckte det var en bra idé. Åtminstone var det ingen annan som hakade på.
Vad händer nu?
Firandet blir kort denna gången. Vi har mycket att göra. Vårdkasarna står redo runt våra väldigt långa gränser. Män med facklor i händerna spanar mot horisonter för att vara beredda att tända upp dessa och sprida ordet över landet. Nu kommer det, nu kommer dom.
En annan grupp män sitter och stirrar på handgjorda kartor och funderar. Skulle det passet vara bra för ett bakhåll? Skulle den slätten passa för ett fältslag? Alternativ diskuteras i väntan på att den första stenen kastas. Är vi redo, och på VAD är vi i så fall redo? Anfall är bästa försvar skriker någon. Ja, men VEM ska vi anfalla skriker någon annan. Under tiden grävs det skyttevärn och katapulter trimmas och skottställer. Hemliga märken i slättens torra gräs visar på när det är dags att lossa långbågarna, katapulterna, släppa på kavalleriet och slutligen spjut, svärd och yxförsedda män till fots samtidigt som himlen färgas svart av pilar från bågskyttarna.
Det är orostider i världen och i fjärran hörs vargarna yla…..
Gåspennan sätts i sitt ställ. Det är dokumenterat. Den som har något att tillägga, feel free. Allt som skrivs finns kvar, på gott eller ont. När allt detta är över kan vi alla blicka tillbaka på en stams uppgång. Om det också blir en tillbakablick på dess fall? Ja det är ett uppslag för nästa krönika. Eller kanske nästa igen?
Höjer mitt glas och hyllar min stam och dess underbara medlemmar. Jag är stolt över att få vara en av er!
SKÅL BRÖDER!!
HumbleSwede
Kung och Diplomat i den ärorika stammen Knight's Creed
Tiden går och går. Ibland jobbar den för en, ibland emot en. Oavsett så tänkte jag här nedan göra en paus i foxhole-grävandet och sedan göra vad jag gjort 2 gånger tidigare fast då på rätt dag nämligen basunera ut att stammen Knight’s Creed har passerat ännu ett årsmärke och fira vår 3-årsdag retroaktivt.
Passar samtidigt på att fira att vi har passerat 300 miljoner poäng och EN MILJARD i OB
Vår tvåårsdag förmörkades av split och osämja men ur det mörkret kom ett nytt och fräschare Knight. Sedan dess har vi slagit våra påsar ihop med de sju havens skräck, också kallade deffmonstren från Pirates. Vi kan med stor glädje konstatera att hälsan är god och att rom från smutsiga piratflaskor smakar lika gott som cognac i flaskor från dammiga källarhålor.
Tänker göra det lätt för mig. Istället för att i korta ordalag beskriva våra första tre år(?) i denna värld öppnar jag härmed arkivet och låter var och en som vill läsa den nedtecknade historien om Knights första 2 år göra det. Det är en ganska lång historia så den är på två volymer, en för varje år. Den tredje volymen är den jag just nu kratsar ner med gåspennan i ett solkigt pergamentblad för att berätta för eftervärlden.
Önskar er en trevlig stund framför brasan. Räknar med att en del av er kastar böckerna i densamma utan att öppna dem medan en del kanske tar del av ett tidsdokument som spänner över en epok i V1’s historia. Jag hoppas att det finns anledning att sätta sig ner vid skrivbordet, fatta gåspennan och skriva ytterligare en volym om mindre än ett år.
Knight's Creeds Krönika - Det första året.
Knight's Creeds Krönika - Det andra året.
Så, låt oss då börja historien om det tredje året i Knights liv.
Sedan sist har till slut det Romerska Riket fallit. Dess siste härförare för en anonym men heroisk kamp mot det Södra Kungadömet. Att stammen till slut försvann innan siste man gjorde det kan man, om man vill, tolka som att ingen kan säga att ”Vi besegrade R.E!!” Eller också nöjer man sig med att den är borta och lägger inga värderingar i det. Min värdering är att det Södra Kungadömet har gjort ett fantastiskt jobb från dag ett av det Romerska Kriget och skall ha all credit för sin insats, vet ingen annan som skulle gjort det bättre. Sorry DH men så är det, tror ni håller med mig faktiskt. Dock skall jag inte förringa någons insats för vi kommer aldrig att få reda på vad som hade hänt om det varit 1 vs 1 med någon av de stammar som deltog i nedmonteringen av riket och jakten på lagerkransen från kejsarens huvud. I min värld är det SK som är rättmätiga ägare till den.
Jag saknar K99, Babbeanton, Jajjamen (fast det ryktas att han sitter någonstans och tittar på oss just nu, hans nick försvann jättefort samtidigt som han var glad att vara tillbaka… hmmm?) Då, på den tiden var det enkelt. Du – fiende, du – inte fiende. Nu är schizofreni den vanligaste åkomman känns det som.
Knight seglade till Söderhavet iklädda konservburkar för att slåss mot Piratkompaniets swashbucklers och buccaneers. Det var en spännande resa och troligen den roligaste tvekampen så här långt på V1. Så rolig att vi under resans gång upptäckte att vi gillade varandra. Efter några vilda sjöslag på Pepes Bodega i Port Royal på Jamaica bestämde vi oss helt sonika för att slå våra påsar ihop då vi såg att detta skulle fungera och, voilá, 1+1=3! Värdet i stammen blev större än summan av insatsen. Slutresultat i matchen: Knight och Pirates vann med 1-1. Jag vill tro att tyngden hos de stålklädda sakta men säkert började ge resultat men vi hade antagligen fortfarande hållit på och kivats. Nu har vi förbrödrats istället och Knight har aldrig mått bättre.
Knight tog också ett annorlunda steg när vi proklamerade allmän amnesti hos de fiender som var spridda över kartan och de spelare som en gång slagits mot Knight, R.E och Hellz undantaget då det var pågående konflikter fick alla frisedel då det evinnerliga jagandet på flyktingar i flera år efter att de fientliga handlingarna upphört är så kontraproduktiva mot spelglädjen. Naturligtvis under förutsättning att dessa aldrig mer höjer sin yxa mot Knight, då rivs fribrevet och höga vederbörande kommer att jagas in i nästa århundrade. Jag hoppades på att skapa en trend här men det var bara den ödmjuke svensken som tyckte det var en bra idé. Åtminstone var det ingen annan som hakade på.
Vad händer nu?
Firandet blir kort denna gången. Vi har mycket att göra. Vårdkasarna står redo runt våra väldigt långa gränser. Män med facklor i händerna spanar mot horisonter för att vara beredda att tända upp dessa och sprida ordet över landet. Nu kommer det, nu kommer dom.
En annan grupp män sitter och stirrar på handgjorda kartor och funderar. Skulle det passet vara bra för ett bakhåll? Skulle den slätten passa för ett fältslag? Alternativ diskuteras i väntan på att den första stenen kastas. Är vi redo, och på VAD är vi i så fall redo? Anfall är bästa försvar skriker någon. Ja, men VEM ska vi anfalla skriker någon annan. Under tiden grävs det skyttevärn och katapulter trimmas och skottställer. Hemliga märken i slättens torra gräs visar på när det är dags att lossa långbågarna, katapulterna, släppa på kavalleriet och slutligen spjut, svärd och yxförsedda män till fots samtidigt som himlen färgas svart av pilar från bågskyttarna.
Det är orostider i världen och i fjärran hörs vargarna yla…..
Gåspennan sätts i sitt ställ. Det är dokumenterat. Den som har något att tillägga, feel free. Allt som skrivs finns kvar, på gott eller ont. När allt detta är över kan vi alla blicka tillbaka på en stams uppgång. Om det också blir en tillbakablick på dess fall? Ja det är ett uppslag för nästa krönika. Eller kanske nästa igen?
Höjer mitt glas och hyllar min stam och dess underbara medlemmar. Jag är stolt över att få vara en av er!
SKÅL BRÖDER!!
HumbleSwede
Kung och Diplomat i den ärorika stammen Knight's Creed
