bajstank
Member
- Reaktionspoäng
- 24
Då var det återigen dags att ta farväl från trajbal. Den här gången känns det inte som att jag kommer komma tillbaka(precis som alla andra gånger alltså). Spelet idag har förändrats så mycket bara från för två år sedan då jag spelade sist, vilket är en av anledningarna till jag väljer att kliva av här.
Jag startade här tillsammans med eggeh, ungefär en vecka efter starten eller nåt. Vi startade med utgångspunkten att testa spelet igen efter långa uppehåll och lägga ner efter nån vecka, eftersom vi räknade med att bli uppadlade fort. Liksom vad kan två spelare åstadkomma själva efter att inte ha spelat på många år? Tydligen klarade vi oss rätt bra, åtminstone ur vår utgångspunkt.
Efter att spelat solo nån vecka och rensat upp totalnoob efter totalnoob undrade vi lite vart motståndet var. Vi hittade till slut Zette7 som anslöt till oss tillsammans med Jcdt. Kort därefter skedde ett adlingsförsök från dåvarande RT mot just zette7. Vi lyckades avvärja detta, mycket tack vare Nikitis som var vår räddande ängel i början när vi andra byggde off. För att kunna möta hotet från RT fick vi fixa hjälp utifrån, från två andra stammar som vi fick att anfalla RT, samtidigt som RT fick Rom på sin sida mot oss. Vi fick även lite hjälp från Nystam med deff när Rom anföll. De vill gärna få det att se ut som att vi hade varit körda utan deras hjälp, men i ärlighetens namn hade vi överlevt utan den, så mycket betydde den inte. I vilket fall försvarade sig sedan spelarna i RT bra mot oss, även om jag vill påstå att vi hade ett stort övertag. Det gjorde att vår tillväxt hämmades, samtidigt som både Nystam och Rom växte fortare än oss. Vi tog därför beslutet att plocka in hotet mot vår tillväxt och istället spela tillsammans med dem. Vi visste redan då att Nystam inte skulle bli glada över det, men vi visste också att vi inte kunde lita på dom i det långa loppet ändå. Därför valde vi också att, efter viss tvekan, gå in och stödja Rom mot nystam, när dessa drabbade samman. Sedan har inte så mycket hänt tills där vi är idag. (dvs igår när detta skrevs, idag hände en hel del)
Detta var första gången jag stötte på vakttorn på en värld, och även sista gången jag kommer spela med detsamma. Så länge det finns kvar kommer det inte på fråga att spela mer för min del. Man skulle kunna tro att vakttorn gynnar nybörjare, men mer fel kan man inte ha. Vakttornet ser till att man blir tvungen att köra 100% synkade attacker med resten av stammen hela tiden om man ska ha en chans att kunna utföra något offensivt mot ett någorlunda bra motstånd. Är motståndet större än din egen stam är det knappt det räcker. Hamnar man på efterkälken i starten,dvs inte premar som ett djuuur, har man inte en chans att kunna uträtta något senare eftersom vakttornet tar bort all form av tänkande över vart motståndaren skickar sina skarpa attacker. Är du då mer än dubbelt så stor som dina motståndare är det väldigt lätt att sitta och deffa samtliga skarpa attacker. Detta har på v38, enligt mina erfarenheter, lett till att i princip alla sitter och håller i sina nukes och krigen blir fruktansvärt tråkiga då knappt någonting händer eftersom ingen vågar nuka. Jag skulle vilja säga att vakttornet har sämre inverkan på spelet än vad köpadlar har, utan att reda ut det vidare.
Med det sagt har inte jag någon lust att sitta och trycka hela sommaren på ett spel som helt har förbrukat sitt underhållningsvärde för min del. Till alla andra får jag önska en trevlig sommar inomhus.
Jag vill även ge stort cred till personerna på Pastapompa och Jimm. Helvete va ni pallar trycka. Lite som jag för 7 år sedan. Ni carryar mesut helt själva och är otroligt jobbiga att möta, speciellt pastapompa.
Farväl, allas eder bajstank
Jag startade här tillsammans med eggeh, ungefär en vecka efter starten eller nåt. Vi startade med utgångspunkten att testa spelet igen efter långa uppehåll och lägga ner efter nån vecka, eftersom vi räknade med att bli uppadlade fort. Liksom vad kan två spelare åstadkomma själva efter att inte ha spelat på många år? Tydligen klarade vi oss rätt bra, åtminstone ur vår utgångspunkt.
Efter att spelat solo nån vecka och rensat upp totalnoob efter totalnoob undrade vi lite vart motståndet var. Vi hittade till slut Zette7 som anslöt till oss tillsammans med Jcdt. Kort därefter skedde ett adlingsförsök från dåvarande RT mot just zette7. Vi lyckades avvärja detta, mycket tack vare Nikitis som var vår räddande ängel i början när vi andra byggde off. För att kunna möta hotet från RT fick vi fixa hjälp utifrån, från två andra stammar som vi fick att anfalla RT, samtidigt som RT fick Rom på sin sida mot oss. Vi fick även lite hjälp från Nystam med deff när Rom anföll. De vill gärna få det att se ut som att vi hade varit körda utan deras hjälp, men i ärlighetens namn hade vi överlevt utan den, så mycket betydde den inte. I vilket fall försvarade sig sedan spelarna i RT bra mot oss, även om jag vill påstå att vi hade ett stort övertag. Det gjorde att vår tillväxt hämmades, samtidigt som både Nystam och Rom växte fortare än oss. Vi tog därför beslutet att plocka in hotet mot vår tillväxt och istället spela tillsammans med dem. Vi visste redan då att Nystam inte skulle bli glada över det, men vi visste också att vi inte kunde lita på dom i det långa loppet ändå. Därför valde vi också att, efter viss tvekan, gå in och stödja Rom mot nystam, när dessa drabbade samman. Sedan har inte så mycket hänt tills där vi är idag. (dvs igår när detta skrevs, idag hände en hel del)
Detta var första gången jag stötte på vakttorn på en värld, och även sista gången jag kommer spela med detsamma. Så länge det finns kvar kommer det inte på fråga att spela mer för min del. Man skulle kunna tro att vakttorn gynnar nybörjare, men mer fel kan man inte ha. Vakttornet ser till att man blir tvungen att köra 100% synkade attacker med resten av stammen hela tiden om man ska ha en chans att kunna utföra något offensivt mot ett någorlunda bra motstånd. Är motståndet större än din egen stam är det knappt det räcker. Hamnar man på efterkälken i starten,dvs inte premar som ett djuuur, har man inte en chans att kunna uträtta något senare eftersom vakttornet tar bort all form av tänkande över vart motståndaren skickar sina skarpa attacker. Är du då mer än dubbelt så stor som dina motståndare är det väldigt lätt att sitta och deffa samtliga skarpa attacker. Detta har på v38, enligt mina erfarenheter, lett till att i princip alla sitter och håller i sina nukes och krigen blir fruktansvärt tråkiga då knappt någonting händer eftersom ingen vågar nuka. Jag skulle vilja säga att vakttornet har sämre inverkan på spelet än vad köpadlar har, utan att reda ut det vidare.
Med det sagt har inte jag någon lust att sitta och trycka hela sommaren på ett spel som helt har förbrukat sitt underhållningsvärde för min del. Till alla andra får jag önska en trevlig sommar inomhus.
Jag vill även ge stort cred till personerna på Pastapompa och Jimm. Helvete va ni pallar trycka. Lite som jag för 7 år sedan. Ni carryar mesut helt själva och är otroligt jobbiga att möta, speciellt pastapompa.
Farväl, allas eder bajstank