Ännu ett profilkonto som inte finns mer

Hoaa

Member
Oavsett vad man tycker om kontots bedrifter, så kommer V3 bli mindre färgstarkt nu när Hansapeg inte längre finns ibland oss.

Tack för de "känslor" och tid du gav oss andra.
 

slaskhink

Guest
Å andra sidan är väl det mesta av det Hansepag åstadkommit i forumet, inte Hansepagkontots ägare sen lång tid tillbaka? Eller har jag bara missuppfattat allt igen? :(
 

cribba55

Member
Stribe:confused: Peterinas har väl spelat i alla stammar snart, och han började i ST1, sen ST3, sen .....och sen.....och sen Stribe och sen GoW:)

Han är snart tillbaka i någon stam, kanske DVH;)
 

Hansepag

Guest
Oavsett vad man tycker om kontots bedrifter, så kommer V3 bli mindre färgstarkt nu när Hansapeg inte längre finns ibland oss.

Tack för de "känslor" och tid du gav oss andra.
Jag tror det var minst 1 år sedan jag loggade in här på forumet och än längre sedan jag skrev något inlägg. Då jag ser att jag har fått en tråd skapad så är det väl dags att ta bladet från munnen. Med risk för att göra bort mig, ifall denna tråd verkligen handlar om en spelare med namn Hansapeg och inte Hansepag så fortsätter jag detta inlägg i tron att denna tråd handlar om det konto jag en gång skapade.

Med min tidigare titel i åtanke så måste jag säga att det var diplomatiskt sagt av dig Hoaa, "känslor" :p Eftersom jag är kontoskaparen så tänker jag inte ta ära för de "känslor" som skapats av de som spelat mitt konto sedan jag la yxan på hyllan men jag är nästan helt säker på att jag väckte fler känslor med pennan (läs tangenbordet) än med svärdet.

Jag ser med blandade känslor att det stora flertalet av de jag pennfajtats med under åren inte längre verkar vara aktiva så detta inlägg når kanske inte riktigt så många av de jag spelat med som jag önskat.

Detta spel och alla spelare har skänkt mig många glädjestunder men också en oregelbunden dygnsrytm. Utöver det känner jag att jag vill nämna ett par sorger som jag upplevt mot slutet av mitt spelande.

För det första så känner jag ett visst ansvar för hur mitt spelande och slutande att spela påverkade utvecklingen som ledde till Stribes undergång.

För det andra så inser jag att min vassa tunga (läs tangentbord) eventuellt kan ha rört upp en del känslor, för de som känner att denna punkt kan passa in på dem så tänker jag damma av en gammal klassiker och säga, "det är bara ett spel", så även det diplomatiska spelet.

Slutligen vill jag höja min bägare för de spelare som spelat tillsammans med mig i Stribe. Mer rakryggade och hardcore spelare står inte att finna.
that´s my 2 cents
Hansepag